stycket
" Jag är tillbaka om en kvart, då vill jag att ni alla ska ha valt grupp. " Han stänger dörren efter sig och Blenda tänker att det är fegt. Han måste väl veta hur sådant här går till, att alltid vissa hamnar vid sidan om, hur mycket demokrati man än har. Och egentligen är klassen inget annat än en diktatur. Hedvig som drottningen som sitter högt upp på sin tron att ingen ens kommer på tanken att ifrågasätta hennes makt. Sedan går allt så snabbt. Plötsligt är alla uppdelade i grupper. Till och med Ernesto har funnit några och nu sitter de och viskar med varandra. Alla har klumpat ihop sig. alla utom hon själv och LSD som fortfarande sitter med huvudet nerböjt.
tankar
Jag valde detta stycket för jag lade märke till det lite extra när Soda läste det... Det är helt rätt det Blenda säger, att läraren borde veta om att det blir folk som blir utanför och inte får någon grupp eller blir frågade. Och såna som inte blir frågade eller som kanske inte har det bästa självförtroendet, dom vill kanske inte heller fråga någon, för dom är rädda att folk ska döma. Jag har själv aldrig varit med om något sånt här, jag tror inte det är så vanligt heller... I en klass är oftast någon vän med någon, men såklart finns det undantag med, men jag tror inte heller det är så många lärare som gör på det sättet som läraren i boken gör, oftast så lottar man ju grupper, det gör ju i alla fall vi alltid. Även om vi skulle fått bestämma själva och hade sett någon som inte var med i en grupp så hade vi frågat den personen och inte låtit den vara själv. Att Hedvig ses som drottningen är nog däremot vanligare, att det finns en i klassen eller några som ses som dom bästa och alla ser upp till dom, men att man inte vågar ifrågesätta eller något borde bero på att de kan vara kaxiga och uppkäftiga med, oftast är det så. Och det är synd att det är så, att inte våga stå emot eller något. Det är på det sättet dom blir mer kaxiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar